Våra brister gör oss till människor.

Haha ja, ni gissade rätt. Jag har Daniel Adams-Ray på hjärnan. Och är på strålande humör, med betoning på både är och strålande.
Nu försökte ni säga det högt och insåg att det lät jättedumt, eller hur?
Om inte, så försökte ni när ni läste föregående rad.

Jag sitter i Jogris säng, oh vad jag älskar den. Mest, fast nä.
Jag är mörkrädd, och
Jag har läst ut min bok idag. Grät faktiskt en liten skvätt där i slutet. Typ storböla, men det talar vi tyst om.

Pappa och mina bröder var och handlade julklappar till mig idag. Kan ni gissa hur nyfiken jag är?
Det kryper i fingrarna, tårna och magen. Och jag känner för att gapa och låta lite. Men bara jättelite, sen vill jag sitta mittemot min vän och fnissa. Jättemycket, så som bara vi kan göra, kanske när man är lite på lyset och världen är allmänt rosa.
nyfiken är jag.
Vad tycker ni? Låter jag djup än?

Det var allt för mig för tillfället. Dan före (halvdan före) doppa-rEdan.
HE-HE, klyftigt.

Petter – Logiskt


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0