amandaqvarfort

 ~  ~
 ~


Hejhej.
Jag saknar sommaren. Jag saknar värmen. Jag saknar ljusa nätter & mornar och jag saknar friheten.
Jag saknar att de enda problemen va hur lite tid det var kvar tills skolan började. Jag spenderade en hel månad i tyskland med att längta hem. Nu ångrar jag att jag inte gjorde nåt åt det istället för att gå och räkna ner dagarna. Herregud jag hade världens möjlighet, men jag satt hellre inne framför datorn elr liknande. Usch. Men den här sommaren var för mig underbar. Träffade mycket nytt folk och det var nästan alltid något på gång. Jag åkte på läger, fick besök från Schweiz, gatufesten, Stockholm med en av mina bästa vänner, tyskland i en månad, jag fyllde år, midsommar! Jag saknar då solen aldrig gick ner och att alltid ha någon omkring sig. Jag saknar kärleken, de små samtalen mitt i natten som värmde. Jag saknar hur vi drev med massa folk, jag saknar hur det kändes att få träffa de man älskar mest på hela jorden igen, efter att varit ifrån dom en olidligt lång tid. Jag saknar att alltid kunna få gå och hoppas. Jag saknar t.o.m. de tårar som föll då jag avslöjade. Jag saknar de tårfyllda nätterna eftersom de påminner mig om den tiden då jag mådde som bäst. Då jag gick omkring på små rosa moln bara av tanken på honom. Jag saknar då det spratt i benen av glädje och man bara ville hoppa och skrika. Och hur man kunde gå omkring en hel dag och bara fånle av oförklarlig lycka. Jag saknar hur man kunde sitta och garva i timmar för ett skämt som inte ens hade någon poäng. Jag saknar då jag inte kunde sluta le en tid. Jag saknar den kärlek jag fick av min pappa när vi var där, och min lilla lillebror som inte kunde säga mitt namn. Det är vad jag saknar!